Innehållsförteckning
DEL I - HUR EUROPEISKA GEMENSKAPEN FUNGERAR
1.1. Utvecklingen av den europeiska integrationen
1.1.1. De första fördragen
1.1.2. Utvecklingen fram till Europeiska enhetsakten
1.1.3. Maastricht- och Amsterdamfördragen
1.1.4. Nicefördraget och konventet om Europas framtid
1.1.5. Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa
1.1.6. Lissabonfördraget
1.2. De främsta kännetecknen för gemenskapens rättssystem
1.2.1. Gemenskapsrättens källor och räckvidd
1.2.2. Subsidiaritetsprincipen
1.3. Europeiska unionens institutioner och organ
1.3.1. Europaparlamentet: historisk bakgrund
1.3.2. Europaparlamentet: befogenheter
1.3.3. Europaparlamentet: organisation och funktion
1.3.4. Europaparlamentet - valsystem
1.3.5. Europaparlamentet: förbindelser med de nationella parlamenten
1.3.6. Rådet
1.3.7. Europeiska rådet
1.3.8. Kommissionen
1.3.9. Domstolen och förstainstansrätten
1.3.10. Revisionsrätten
1.3.11. Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
1.3.12. Regionkommittén
1.3.13. Europeiska investeringsbanken
1.3.14. Europeiska ombudsmannen
1.4. Beslutsförfaranden
1.4.1. Överstatliga beslutsförfaranden
1.4.2. Mellanstatliga beslutsförfaranden
1.4.3. Budgetförfarandet
1.5. Finansiering
1.5.1. EU:s inkomster och utgifter
1.5.2. Flerårig budgetram
1.5.3. Genomförandet av budgeten
1.5.4. Budgetkontroll
DEL II - MEDBORGARNAS EUROPA
2.1. Respekt för grundläggande rättigheter i EU
2.2. Unionsmedborgarna och deras rättigheter
2.3. Fri rörlighet för personer
2.5. Rätten att inge framställningar
DEL III - DEN INRE MARKNADEN
3.1. Den inre marknadens principer och allmänna utformning
3.2. De främsta friheterna på den inre marknaden
3.2.1. Fri rörlighet för varor
3.2.2. Fri rörlighet för arbetstagare
3.2.3. Etableringsrätt, frihet att tillhandahålla tjänster och ömsesidigt erkännande av examensbevis
3.2.4. Fri rörlighet för kapital
3.3. Konkurrensregler
3.3.1. Allmän konkurrenspolitik och samordnade förfaranden
3.3.2. Missbruk av dominerande ställning och kontroll av företagssammanslutningar
3.3.3. Offentliga företag och tjänster i allmänhetens intresse
3.3.4. Statligt stöd
3.4. Tillnärmning av lagstiftning
3.4.1. Avtal om offentlig upphandling
3.4.2. Bolagsrätt
3.4.3. Finansiella tjänster: Lamfalussyförfarandet - uppkomst och praktisk tillämpning
3.4.4. Finansiella tjänster: viktig lagstiftning
3.4.5. Immaterialrätt, industriell och kommersiell äganderätt
DEL IV - GEMENSAM POLITIK
4.1. Lissabonstrategin
4.2. Den gemensamma jordbrukspolitiken
4.2.1. Romfördraget och grunderna för den gemensamma jordbrukspolitiken
4.2.2. Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP)
4.2.3. Den gemensamma jordbrukspolitikens första pelare: I. Den gemensamma organisationen av marknaden
4.2.4. Den gemensamma jordbrukspolitikens första pelare: II. Direktstöd till jordbruksföretagen
4.2.5. Den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare: politiken för landsbygdsutveckling
4.2.6. Finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken
4.2.7. Den externa gemensamma jordbrukspolitiken: jordbruksavtalet inom ramen för WTO
4.2.8. Doharundan och jordbruket
4.2.9. Den gemensamma jordbrukspolitiken och Lissabonfördraget
4.2.10. Den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) i siffror
4.3. Skogsbrukspolitiken
4.3.1. Ramen för europeiska unionens skogsbruksstrategi
4.3.2. Den europeiska skogsbruksstrategin: principer och åtgärder
4.4. Den gemensamma fiskeripolitiken
4.4.1. Den gemensamma fiskeripolitiken: ursprung och utveckling
4.4.2. Förvaltning av fiskeresurserna
4.4.3. Strukturpolitiken för fisket
4.4.4. Internationella relationer inom fisket
4.4.5. Fiskekontroll och fisketillsyn
4.4.6. EU:s fiskeindustri i siffror
4.5. Regionalpolitiken och sammanhållningspolitiken
4.5.1. Ekonomisk och social sammanhållning
4.5.2. Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf)
4.5.3. Sammanhållningsfonden
4.5.4. Solidaritetsfonden
4.6. Transportpolitiken
4.6.1. Trafikpolitik allmänt
4.6.2. Landtransporter: tillträde till marknaden
4.6.3. Landtransporter: harmonisering av lagstiftningen
4.6.4. Vägtransporter: trafik- och säkerhetsregler
4.6.5. Luftfart: tillträde till marknaden
4.6.6. Luftfart: konkurrens och passagerarrättigheter
4.6.7. Luftfart: trafik- och säkerhetsregler
4.6.8. Sjöfart: tillträde till marknaden och konkurrens
4.6.9. Sjöfart: trafik- och säkerhetsregler
4.6.10. Transport på inre vattenvägar, intermodalitet och logistik
4.7. Transeuropeiska nät
4.7.1. De transeuropeiska näten - riktlinjer
4.7.2. Finansiering av de transeuropeiska näten
4.8. Industripolitiken
4.8.1. Allmänna principer för EU:s industripolitik
4.8.2. Stålindustrin
4.8.3. Varvsindustrin
4.8.4. Bilindustrin
4.8.5. Den kemiska industrin och läkemedelsindustrin
4.8.6. Luft- och rymdfartsindustrin
4.8.7. Den audiovisuella industrin
4.8.8. Informationsteknik
4.8.9. Den biotekniska industrin
4.8.10. Försvarsindustrin
4.9. Social- och sysselsättningspolitiken
4.9.1. Social- och sysselsättningspolitiken: allmänna principer
4.9.2. Europeiska socialfonden
4.9.3. Sysselsättningspolitiken
4.9.4. Socialförsäkringsförmåner i andra medlemsstater i unionen
4.9.5. Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen
4.9.6. Den sociala dialogen, information, samråd och arbetstagarinflytande
4.9.7. Jämställdhet
4.9.8. Kamp mot diskriminering och social integrering av utsatta grupper
4.10. Miljöpolitiken
4.10.1. Miljöpolitik: allmänna principer
4.10.2. Tillämpningen av gemenskapens miljölagstiftning
4.10.3. Hållbar utveckling och miljöfrågor
4.10.4. Naturresurser och avfall
4.10.5. Skydd och förvaltning av vattenresurser
4.10.6. Luft och bullerföroreningar
4.10.7. Klimatförändringen och miljön
4.10.8. Biologisk mångfald, natur och markskydd
4.10.9. Kemikalier
4.10.10. Integrerad produktpolitik och industriteknik
4.11. Konsumentskydd och folkhälsa
4.11.1. Konsumentpolitik: principer och instrument
4.11.2. Konsumentskyddsåtgärder
4.11.3. Folkhälsa
4.12. Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa
4.12.1. Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa: allmänna principer
4.12.2. Asyl- och invandringspolitik
4.12.3. Förvaltning av de yttre gränserna
4.12.4. Polis och tullsamarbete
4.12.5. Civilrättsligt och straffrättsligt samarbete
4.13. Energipolitik
4.14. Politik för forskning och teknisk utveckling
4.15. Små och medelstora företag
4.16. Turism
4.17. Kultur och utbildning
4.17.1. Utbildningspolitik
4.17.2. Ungdomspolitik
4.17.3. Språkpolitik
4.17.4. Kulturpolitik
4.17.5. Audiovisuell politik och mediepolitik
4.17.6. Idrottspolitik
4.17.7. Kommunikationspolitik
4.18. Skattepolitiken
4.18.1. Allmän skattepolitik
4.18.2. Mervärdesskatt (moms)
4.18.3. Punktskatter: alkohol och tobak
4.18.4. Energiskatt
4.18.5. Beskattning av bolag och enskilda
DEL V - EKONOMISK OCH MONETÄR UNION
5.1. Den ekonomiska och monetära unionens utveckling
5.2. Den ekonomiska och monetära unionens institutioner
5.4. Samordning av den ekonomiska politiken
5.5. Finanspolitisk ram
DEL VI - UNIONENS EXTERNA FÖRBINDELSER
6.1. Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP)
6.1.1. Utrikespolitik: mål, instrument och resultat
6.1.2. Att försvara mänskliga rättigheter och demokrati
6.1.3. Säkerhets- och försvarspolitik
6.2. Ekonomisk politik och extern handel
6.2.1. Europeiska unionen som handelsmakt
6.2.2. Europeiska unionen och Världshandelsorganisationen (WTO)
6.3. Ram för förbindelserna med vissa grupper av länder
6.3.1. Unionens utvidgning
6.3.2. Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)
6.3.3. Den europeiska grannskapspolitiken
6.4. Förbindelser med särskilda länder och regioner
6.4.1. Länderna på västra Balkan
6.4.2. Ryska Federationen
6.4.3. Sydkaukasien (Armenien, Azerbajdzjan, Georgien)
6.4.4. Centralasien
6.4.5. Länderna i södra och östra Medelhavsområdet
6.4.6. Arabiska halvön, Irak och Iran
6.4.7. Transatlantiska förbindelser: Förenta staterna och Kanada
6.4.8. Latinamerika
6.4.9. Japan
6.4.10. Folkrepubliken Kina och Taiwan
6.4.11. Länderna i Sydasien och på den indiska subkontinenten
6.4.12. Asean och Koreahalvön
6.4.13. Australien och Nya Zeeland
6.5. Allmän utvecklingspolitik
6.5.1. Allmän översikt över utvecklingspolitiken
6.5.2. Handelsavtal med utvecklingsländerna
6.5.3. Humanitärt bistånd