Europeiska unionen som handelsmakt

HANDEL

A. EU:s plats i världshandeln

1. Under 2006 stod EU för nästan en femtedel av världshandeln:

― EU är den största exportörenföre USA med 19,2 procent.

― EU är den näst största importören efter USA med 19,0 procent.

2. Över längre tid har dock EU:s relativa ställning försämrats. År 1980 (med endast nio medlemsstater) stod EU för 21 procent av exporten och 27 procent av importen. Det kan jämföras med Kina, Hongkong borträknat, där det under samma period skedde en ökning av

― exporten från 1,3 procent till 11,2 procent, och av

― importen från 1,3 procent till 7,9 procent.

3. Under perioden 2002–2006 hade EU ett litet underskott i handelsbalansen,medan USA hade ett växande underskott. Kina hade ett växande överskott och Japan hade ett konstant minskande överskott.

Tabell 1

Världsexport av varor (miljarder euro)

	2002	2003	2004	2005	2006	Procentandel 2006
EU-27	891,9	869,2	952,9	1.053,2	1 159,3	19,2 *
USA	713,6	624,4	639,0	709,1	804,8	12,0
Kina	337,5	379,6	466,1	599,5	752,8	11,2
Japan	412,9	389,5	421,1	443,0	478,3	7,1
Världen	4 689,1	4 519,1	5 026,8	5 851,2	6 718,2	100,0

* Med undantag av handeln inom gemenskapen.

Källa: IMF, Eurostat-COMEXT (EU).

Tabell 2

Världsimport av varor (miljarder euro)

	2002	2003	2004	2005	2006	Procentandel 2006
EU-27	937,0	935,2	1 027,5	1 179,8	1 351,7	19,0 *
USA	1 235,9	1 124,7	1 197,3	1 363,3	1 491,6	21,0
Kina	272,1	321,3	399,3	470,7	559,2	7,9
Japan	342,2	325,9	352,2	399,6	443,2	6,2
Världen	4 976,8	4 796,7	5 353,4	6 200,1	7 094,1	100,0

* Med undantag av handeln inom gemenskapen.

Källa: IMF, Eurostat-COMEXT (EU).

Tabell 3

Handelsbalans (miljarder euro)

	2002	2003	2004	2005	2006
EU-27	-45,1	-66,0	-74,6	-126,7	-192,5
USA	-522,4	-500,3	-558,3	-654,2	-686,8
Kina	65,3	58,2	66,9	128,8	193,6
Japan	70,7	63,6	68,9	43,4	35,1

Källa: IMF, Eurostat-COMEXT (EU).

B. EU:s handel

1. Huvudsakliga produkter

Europeiska unionen köper och säljer framför allt tillverkade varor. Dessa utgör 90 procent av exporten och ungefär tre fjärdedelar av importen.

a. Maskiner och transportutrustning står för över 44 procent av exporten och för över 30 procent av importen.

b. Därefter kommer energi och kemiska produkter.

c. Livsmedel och råvaror utgör däremot endast strax över 5 procent av exporten och 5,3 procent av importen.

Tabell 4

Den totala exporten indelad efter produkt (procent)

	2000	2007
Livsmedel och drycker	5,6	5,0
Råvaror	2,1	2,5
Energi	3,4	5,0
Kemiska produkter	14,0	15,9
Maskiner och transportutrustning	46,3	43,8
Övrigt	28,6	27,7

Källa: Eurostat.

Tabell 5

Den totala exporten indelad efter produkt (procent)

	2000	2007
Livsmedel och drycker	5,5	5,3
Råvaror	5,0	4,9
Energi	16,2	23,3
Kemiska produkter	7,1	8,4
Maskiner och transportutrustning	37,4	29,1
Övrigt	28,8	29,0

Källa: Eurostat.

Balansen mellan export och import efter produkt

Under 2007 hade EU ett stort överskottför kemiska produkteroch ett mycket stort överskottför maskineroch transportutrustningÅ andra sidan hade EU ett betydande underskottför energi, vilket har dubblerats under perioden 2000–2007.

Tabell 6

Handelsbalans för EU-27 per produkt (miljarder euro)

	2000	2007
Livsmedel och drycker	7,1	-13,4
Råvaror	-31,4	-39,7
Energi	-131,9	-269,1
Kemiska produkter	48,4	77,4
Maskiner och transportutrustning	21,9	129,2
Övrigt	-42,7	-69,6
Totalt	-142,9	-185,3

Källa: Eurostat.

C. EU:s främsta handelspartner

Med mer än 16 procent av den totala handeln under perioden 2000–2007 var USA EU:s främsta handelspartner, både den främsta kunden och den främsta leverantören. Denna andel har dock minskat väsentligt sedan 2000.

Under samma period har Kina gått från fjärde till andra plats och gått om Japan. Kinas export till EU har blivit fyra gånger större, och importen från EU har blivit tre gånger större.

Samtidigt föll Japan från andra till femte plats efter Ryssland och Schweiz. Ryssland går starkt framåt och har klättrat från femte till tredje plats.

Indien och Brasilien har gått förbi Taiwan och Kanada.

Under perioden 2000–2007 utvecklades EU:s export till de främsta ekonomiska områdena åt olika håll. De har

― stagnerati förhållande till Latinamerika, de sydostasiatiska staterna (Asean), de dynamiska ekonomierna i Asien (DEA) och Japan,

― ökat något med USA,

― ökat måttligt med AVS-länderna, Efta, de södra och östra Medelhavsländerna (Meda) och det europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES),

― ökat kraftigtmed Kina, länderna i länderna i f.d. Sovjetunionen (OSS) och OPEC-länderna samt kandidatländerna (Kroatien, Makedonien och Turkiet).

Trots dessa framsteg, och med undantag av USA, kandidatländerna och de södra och östra Medelhavsländerna (Meda), visar EU:s handelsbalansenfortfarande ett underskott i förhållande till de flesta ekonomiska områdena, i synnerhet med Kina.

Tabell 7

De främsta handelspartnerna för EU-27

(procent av den totala handeln: import + export)

2000		2007
1/USA	24,1	1/USA	16,6
2/Japan	7,5	2/Kina	11,4
3/Schweiz	7,3	3/Ryssland	8,7
4/Kina	5,5	4/Schweiz	6,4
5/Ryssland	4,7	5/Japan	4,6
6/Norge	4,0	6/Norge	4,5
7/Turkiet	2,7	7/Turkiet	3,7
8/Sydkorea	2,4	8/Sydkorea	2,4
9/Taiwan	2,4	9/Indien	2,1
10/Kanada	2,2	10/Brasilien	2,0

Källa: Eurostat.

Tabell 8

EU:s export per ekonomiskt område (miljarder euro)

Land eller område	2000	2007	Procentuell förändring 2007/2000
USA	238,2	261,6	+ 8,9
Kandidatländerna	39,5	67,9	+ 41,8
Efta	101,6	140,4	+ 27,6
AVS-länderna	40,4	61,7	+ 15,1
OPEC	55,3	102,2	+ 45,8
Meda	90,8	119,6	+ 24,0
Asean	41,8	54,5	+ 0,2
Latinamerika	55,6	71,3	+ 0,2
EES	1 693,9	2 649,0	+ 36,0
CÖE	148,0	29,2	- 80,2
DAE	83,6	98,9	+ 0,1
OSS	33,8	128,6	+ 73,7
Kina	25,8	71,7	+ 64,0
Japan	45,4	43,7	+ 3,7

Källa: Eurostat.

Kandidatländerna: Kroatien, Makedonien, Turkiet.

Meda: Södra och östra Medelhavsländerna.

EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

DAE: Dynamiska ekonomier i Asien (Thailand, Malaysia, Singapore, Sydkorea, Taiwan, Hongkong).

OSS: Länderna i f.d. Sovjetunionen.

Tabell 9

EU:s export per ekonomiskt område (miljarder euro)

Land eller område	2000	2007	Procentuell förändring 2007/2000
USA	206,2	181,1	- 12,1
Kandidatländerna	22,4	53,7	+ 58,2
Efta	112,3	157,2	+ 28,5
AVS-länderna	44,6	61,7	+ 27,7
OPEC	87,2	126,3	+ 30,9
Meda	67,3	107,1	+ 37,1
Asean	75,3	80,2	+ 6,1
Latinamerika	51,2	88,7	+ 42,2
EES	1 656,6	2 624,7	+ 36,8
CÖE	122,5	13,3	- 89,1
DAE	116,6	129,3	+ 9,8
OSS	76,5	184,6	+ 58,5
Kina	74,6	231,4	+ 67,7
Japan	92,0	78,1	- 15,1

Källa: Eurostat.

HANDEL MED TJÄNSTER

Vid sidan av handeln med varor bör man också nämna handeln med tjänster, som har blivit allt viktigare under senare år.

A. Allmän situation

Europeiska unionen står för över en tredjedel av världshandeln med tjänster. Unionen är fortfarande den främsta importören och den främsta exportören.

Under perioden 2004–2007 har EU:s överskott ökat och är nu större än USA:s. Japan har ett långvarigt underskott.

Tabell 10

Export, import och handelsbalans för tjänster (miljarder euro)

	2004	2005	2006	2007
EU-27
Kredit	368,1	402,8	441,5	501,4
Debet	321,7	349,9	373,0	413,0
Balans	46,3	52,8	68,4	88,3
USA
Kredit	278,3	309,1	333,5	346,6
Debet	234,9	253,7	273,0	271,6
Balans	43,4	55,4	60,5	75,0
Japan
Kredit	78,5	88,8	93,4	ej fastställt
Debet	109,0	108,1	107,9	ej fastställt
Balans	-30,5	-19,3	-14,5	ej fastställt

Källa: Eurostat, IMF.

B. Typ av tjänster

De tjänster som exporteras mest är företagstjänster (försäkringar, finansiella tjänster, IT‑tjänster, licenser) som har gått om transporter och resor.

Tabell 11

Handel med tjänster i EU-27 (miljarder euro)

	2004			2007
	Kredit	Debet	Netto	Kredit	Debet	Netto
Tjänster, totalt	368,1	321,7	46,4	501,4	413,0	88,4
Transport	93,5	79,5	14,0	118,5	102,0	16,5
Resor	62,1	79,5	-17,4	76,7	94,1	-17,3
Kommunikation	6,4	7,1	-0,7	9,8	10,7	0,9
Byggtjänster	9,6	5,8	3,8	15,9	7,9	8,0
Försäkring	10,7	8,4	2,3	14,3	7,7	6,5
Finansiella tjänster	29,6	11,9	17,7	54,3	21,3	33,0
Informationsteknik och information	16,3	8,1	8,2	23,6	10,3	13,2
Royaltyer och licensavgifter	20,4	29,4	-9,0	25,5	36,1	-10,6
Andra företagstjänster	102,4	77,5	24,9	147,8	107,6	40,2
Personal, kultur och rekreation	5,1	6,3	-1,2	5,0	5,9	-0,9
Administrativa tjänster	9,1	5,5	3,7	7,7	7,2	0,7
Ej klassificerade tjänster	2,9	2,9	0,1	2,5	2,2	0,3

Källa: Eurostat.

C. Främsta handelspartner

Under 2007 handlade EU-27 till 48 procent med USA, 20 procent med Schweiz, 6,6 procent med Japan, 6,2 procent med Ryssland och 6,1 procent med Kina.

Tabell 12

EU:s främsta handelspartner (miljarder euro)

	2005			2006			2007
	Kredit	Debet	Netto	Kredit	Debet	Netto	Kredit	Debet	Netto
Schweiz	49,4	38,1	11,3	52,7	37,8	15,0	60,6	41,8	18,9
Ryssland	12,3	9,1	3,2	14,2	10,8	3,4	18,1	11,5	6,7
Kanada	9,0	7,6	1,3	10,2	8,2	2,0	11,3	9,5	1,8
USA	123,2	118,2	4,9	134,7	122,1	12,6	139,0	127,8	11,2
Brasilien	4,6	4,0	0,6	5,2	4,6	0,5	6,6	4,8	1,8
Kina	12,3	9,6	2,7	12,8	11,3	1,4	17,7	13,1	4,6
Hongkong	8,3	5,6	2,6	6,9	6,7	0,2	8,3	7,8	0,7
Indien	5,4	4,8	0,6	7,0	5,5	1,4	9,0	6,6	2,4
Japan	19,6	12,3	7,3	18,9	12,9	6,0	19,3	13,3	6,0

Källa: Eurostat.

Dominique Delaunay
07/2008